Sten Nilsson
66 år. Har varit farsa på stan i 14 år.
DET BÄSTA MED ATT VARA FARSA:
Tillfredställelsen man kan känna när man kunnat göra något, stävja ett bråk eller kunnat hjälpa någon som varit dyngrak och inte klarat sig hem själv. Och att träffa de andra farsorna och morsorna under nattvandringen.
DET SVÅRASTE:
För mig har det aldrig varit något svårt, det har bara varit roligt!
ETT BRA MINNE:
Det var i Tantolunden när en tjej ropade mitt namn och kom springande fram. Jag frågade henne hur hon visste vad jag hette. Då svarade hon att jag hade hjälpt hennes kompis ur en komasituation i Vitabergsparken sommaren innan. Det var så hon kände igen mig.
